Välfärdsområdena måste bättre kunna tillhandahålla tjänster för invånarna. Samtidigt skapar finansieringens tillräcklighet ett ökat tryck. För invånarna är en förutsättning för lyckade tjänster att personalens välmående säkerställs. Motivation och entusiasm för arbetet, vilka utgör grunden för en framgångsrik verksamhet, möjliggörs genom:

• God ledning

Mätare för detta bör vara kontinuerlig uppföljning av personalens och kundernas nöjdhet. Detta skapar en grund för verksamhetens effektivitet i vårt välfärdsområde.

Hjärtefrågor för mig är särskilt åtgärder för:

• Att främja ungas mentala hälsa och fysisk aktivitet
• Äldres välbefinnande och tjänster – särskilt för ensamma äldre

Jag har själv sett utmaningarna och de betydande bristerna inom både hemvård och vårdboenden efter att mina föräldrars hälsa försämrats.

Därtill:

• Tjänsterna måste vara rättvist fungerande och tillgängliga i alla kommuner
• Den offentliga sektorn ska vara stark och högkvalitativ, medan den privata sektorn ska komplettera och täcka upp där det behövs. Företagshälsovården bör fortsätta fungera som idag genom privata aktörer.
• En husläkarmodell för hela välfärdsområdet.

Efter att ha suttit i HUS HYKS-nämnden i fem år och besökt olika länder, såsom Danmark, för att studera deras hälso- och sjukvårdssystem, blev jag övertygad om husläkarmodellens effektivitet. Jag skrev även en artikel om detta i Helsingin Sanomat år 2017. Nu verkar det som att även de största politiska grupperingarna stöder att införa denna modell i välfärdsområdena.

Jag pratar flytande svenska och anser att bevarandet av den svenskspråkiga kulturen och språket i Finland är mycket viktigt. Därför har vi satt alla våra barn i svenskspråkig skolor för att värna om detta värde. Jag är själv också medlem i den svenskspråkiga skol- och småbarnspedagogiska nämnden i Grankulla.